Att röra på sig med en minnessjukdom

Redan att röra på sig lite kan göra gott för både kropp och sinne. Motion och aktiviteter som känns meningsfulla för dig hjälper dig att bevara din rörelseförmåga och stärker tilliten till dig själv och din egen förmåga. Fortsätt med dina bekanta rutiner och fritidsaktiviteter även efter att du har fått en diagnos.

Sidans innehåll

Vilken typ av rörelse upprätthåller din funktionsförmåga?

Vad kan du göra om det inte känns bra att röra på dig?

Stöd för att komma i gång med rörelse

Vilken typ av rörelse upprätthåller din funktionsförmåga?

God balans och benstyrka hjälper dig att klara vardagliga aktiviteter och förebygger fall. När du känner att det är tryggt att röra på dig blir vardagen smidigare och mer självständig.

Din funktionsförmåga bevaras bäst när du använder dina färdigheter. Muskler, balans och minne behöver regelbunden träning. Därför är det viktigt att du hittar ett sätt att röra på dig som passar dig och är tryggt. Det kan vara vad som helst som du tycker om i form av vardagliga aktiviteter, motion eller hobbyer och du kan göra det ensam eller tillsammans med andra.

Behaglig rörelse ger glädje och stimulerar hjärnan. Den främjar också din allmänna hälsa och ditt psykiska välbefinnande. När du mår bra sover du också bättre.

Tips för att upprätthålla funktionsförmågan genom rörelse

Lägg till mer rörelse i vardagen, för även små stunder av rörelse är viktiga.
- Gör pausgymnastik och res dig ofta upp från stolen, till exempel när du tittar på TV.
- Byt kläder, laga mat och gör små hushållssysslor.
- Ta ut soporna och gör små gårdssysslor, som att sopa trappor eller vattna blommor.
- Gå ut med hunden eller ta en promenad med någon.
Stärk din muskelstyrka och balans, för de hjälper både i hemmet och utanför.
- Använd trappor när det är möjligt.
- Stå ibland på ett ben när du gör vardagssysslor.
- Träna hemma, till exempel med ett gummiband.
- Gå till gymmet eller delta i ledd gruppträning.
Rör dig ibland lite mer intensivt, så att du blir andfådd och pulsen ökar.
- Dansa hemma till musik.
- Promenera raskt i skogen, i en park eller i staden.
- Simma eller delta i vattengympa, om det är möjligt.
- Bär tyngre matkassar.

Sammanställningen baserar sig på UKK‑institutets rekommendationer för fysisk aktivitet för personer över 65 år. Rekommendationerna lämpar sig även som riktlinjer för veckovis motion för personer med minnessjukdom.

Liikunnan ryhmätunti. Sinipaitainen mies hymyilee etualalla. Taustalla näkyy muita liikkujia. Lattialla ion punaisia jumppamattoja.

När du vill öka din rörelse, fundera till exempel på:

När sitter eller ligger du mycket, och hur kan du minska det?
I vilka vardagssituationer rör du på dig och hur kan du öka det?
Hur ser din dagsrytm ut och när är du som piggast?
Vill du röra på dig ensam eller tillsammans med andra?
Var känns det lätt och tryggt för dig att röra på dig?
Skulle något hjälpmedel kunna underlätta din rörelse?
Vill du bli uppmuntrad och av vem önskar du stöd?

Vad kan du göra om det inte känns bra att röra på dig?

Om det känns svårt att röra på dig, är du inte ensam. När sjukdomen framskrider kan initiativförmågan minska och det känns inte alltid lockande att röra på sig. Det kan kännas tungt att komma i gång, svårt att börja eller mindre motiverande än tidigare.

Att bli stillasittande kan ändå försämra ditt välbefinnande och din funktionsförmåga. Därför är det viktigt att röra på sig. När du känner igen hinder för din rörelse blir det lättare att hitta lösningar.

Dina egna önskemål och målsättningar är viktiga. Prata med en närstående om hur och när du vill röra på dig.

Att fundera på dina önskemål och prova olika motionsformer hjälper dig att hitta det som passar dig. När du får bestämma själv vad du gör samt när och hur du rör på dig, ökar din motivation. Fokusera på det som fungerar bra. Genom att prova kan du hitta aktiviteter där du lyckas och samtidigt får lagom utmaningar.

Välj utrustning som är trygg och passar dig. Priset eller märket spelar ingen roll, utan det viktigaste är att de är bekväma och säkra.

Lägg märke till dina styrkor och även små framsteg. Fundera på vad rörelse kan ge just dig. Du kan använda listan nedan som stöd.

Jag rör på mig eftersom dessa saker är viktiga för mig:

Jag klarar vardagssysslor och fritidsaktiviteter självständigt.
Jag tar hand om min hälsa, mitt välbefinnande och min sömn.
Jag kopplar av och tar hand om mitt psykiska välbefinnande.
Mina dagar får innehåll och känns mer meningsfulla.
Jag kan gå till butiken, ett café eller hälsa på vänner.
Jag träffar andra människor och får trevliga stunder tillsammans.
Jag lyckas i vardagen och litar på mina egna förmågor.
Jag står stadigare och kan förebygga fall och skador.
Jag orkar leka och vara ute med barnbarn.
Jag kan ta mig ner på golvet och upp igen.
Något annat som är viktigt för mig. Vad?

Kaksi naista ulkoilee talvisessa maisemassa. Naiset katsovat hymyillen toisiaan.

Stöd för att komma igång med rörelse

Fråga om en närstående, vän eller granne kan röra på sig tillsammans med dig.
Du kan få stöd via motionsrådgivning i din egen kommun.
Om du är rädd för att falla eller att gå vilse, kontakta till exempel en fysioterapeut för bedömning av hjälpmedel.
När sjukdomen framskrider kan det vara bra att söka mer individuell rehabilitering (t.ex. fysioterapi eller ergoterapi).