Rehabilitering

Rehabilitering är en planerad och mångsidig, ofta långsiktig verksamhet, som syftar till att hjälpa den rehabiliterande att hantera en förändrad livssituation.

Rehabilitering stöder ett självständigt liv för personer med minnessjukdom

Rehabilitering fokuserar på rehabiliterandens, det vill säga den minnessjukes, behov och mål. Professionellt stöd hjälper den rehabiliterande att bibehålla eller förbättra sin funktionsförmåga, eller att bromsa försämringen av funktionsförmågan som orsakas av minnessjukdomen. Rehabilitering innefattar också en bedömning och anpassning av den rehabiliterandes omgivning.

Målet med rehabilitering är att stärka både den rehabiliterandes och deras närståendes resurser, stödja ett självständigt liv, deltagande i samhället och eventuellt fortsatt arbete. Rehabilitering är en del av social- och hälsovårdstjänsterna och kräver rätt tidpunkt och gott samarbete mellan olika aktörer. Rehabiliteringen syftar till att påverka olika aspekter av den minnessjuka personens funktionsförmåga.

Rehabiliteringsplan

En rehabiliteringsplan är en personlig plan som utarbetas tillsammans med professionella inom social- och hälsovården. Den innehåller de tjänster och åtgärder som kan stödja bibehållandet av funktionsförmågan och rehabiliteringen. Varje person med minnessjukdom bör ha en rehabiliteringsplan som uppdateras regelbundet. Enligt de uppdaterade rekommendationerna i Käypä hoito bör rehabiliteringsplanen ses över var 6 till 12 månad i takt med att sjukdomen fortskrider (Minnessjukdomar: God medicins praxis, 2023).

Behovet av rehabilitering bör bedömas omedelbart efter diagnosen. Initiativ till rehabilitering kan även tas av personen med minnessjukdom själv. Rehabiliteringsplanen kan vara en del av en mer omfattande vård- och serviceplan.

En bra rehabiliteringsplan bör innehålla

  • Beskrivning av din situation: sjukdom/funktionsnedsättning, kortfattat om sjukdomens början, utveckling och symptom, hjälpmedel, medicinering och andra individuella faktorer
  • Livssituation (boende, närstående etc.)
  • Aktuell funktionsförmåga (styrkor och utmaningar)
  • Huvudmålen för rehabiliteringen och konkreta åtgärder för att uppnå dem
  • Nödvändiga tjänster med motivering, mål som är meningsfulla, konkreta och uppnåeliga för dig samt rehabiliteringens tidpunkt, längd, uppdelning, frekvens, etc.
  • Vid behov, motiveringar för att en närstående eller annan nära person deltar i rehabiliteringen
  • Tjänster som tillhandahålls av andra aktörer och nätverkssamarbete
  • Uppföljning och personer som ansvarar för det samt de personer som deltagit i utarbetandet av rehabiliteringsplanen och en kontaktuppgift, som du, din terapeut eller FPA kan vara i kontakt till, om det behövs ändringar i planen, nätverkssamarbete eller ytterligare information.

Funktionsförmåga

Att stöda funktionsförmågan är ett centralt mål inom rehabilitering. Funktionsförmågan förändras under människans livscykel. Med funktionsförmåga avses en persons förutsättningar att klara av sådana dagliga aktiviteter som är viktiga och nödvändiga för personen själv, såsom fritid, hobbyer och egenvård, i den miljö där personen lever.

Traditionellt granskas funktionsförmåga genom fyra dimensioner: fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. En minnessjukdom kan påverka alla områden av funktionsförmågan. Därför behövs en omfattande bedömning av funktionsförmågan när rehabilitering och andra tjänster för personer med minnessjukdom planeras.

  • Fysisk funktionsförmåga innebär förmågan att röra sig och sköta dagliga aktiviteter och sysslor i vardagen, vilket möjliggör genomförandet av viktiga saker. Den fysiska funktionsförmågan kan tränas med hjälp av olika motions-, balans- och muskelstyrkeövningar. God fysisk funktionsförmåga stöder möjligheten för personer med minnessjukdom att bo hemma, minskar risken för fall och möjliggör rörelse och fritidsaktiviteter utanför hemmet. Regelbunden motion och god näringsstatus stöder den fysiska funktionsförmågan.

    Olika hjälpmedel kan stödja säker rörelse även om förändringar redan har skett i den fysiska funktionsförmågan.

    Tips för att upprätthålla den fysiska funktionsförmågan:

  • Psykisk funktionsförmåga innebär de resurser som gör det möjligt för en person att hantera vardagens utmaningar och krissituationer. Till psykisk funktionsförmåga hör livshantering och livstillfredsställelse, mental hälsa och psykiskt välbefinnande, välmående i sinnet, självkänsla, egna resurser och förmågan att hantera olika utmaningar, det vill säga resiliens.

    Den psykiska funktionsförmågan kan stödas bland annat genom att hjälpa personen med minnessjukdom att anpassa sig till den förändrade situationen vid insjuknandet samt genom att stärka livshantering och känslan av egen förmåga. Minnessjukdomar kan vara förknippade med psykiska utmaningar, såsom depression. Depression är dock inte alltid kopplad till minnessjukdomen, utan personen kan lida av en separat depression, vars utredning är viktig för att få rätt behandling.

    Tips för att upprätthålla den psykiska funktionsförmågan:

  • Social funktionsförmåga innebär hur väl en person kan vara i samspel med andra människor och samhället. Den omfattar till exempel att umgås med närstående, ta ansvar för andra, att kunna samtala smidigt med människor, delta i olika aktiviteter (såsom hobbyer och motionsgrupper) samt att uppleva livet som meningsfullt.

    Den sociala funktionsförmågan kan stödas genom att möjliggöra sociala möten för personer med minnessjukdom, till exempel genom meningsfull gruppverksamhet. Minnesföreningar kan erbjuda möjligheter till delaktighet, exempelvis som frivillig inom föreningen. Genom att använda olika metoder för kommunikationsstöd kan man stöda möjligheterna till delaktighet för personer med minnessjukdom om det uppstår svårigheter i samspelet.

    Tips för att stärka den sociala funktionsförmågan:

  • Kognitiv funktionsförmåga omfattar all verksamhet som är kopplad till informationsbearbetning, såsom förmågan att observera, uppmärksamhet, beslutsfattande, medvetande, språkfunktioner, inlärning, problemlösning, tänkande och minnesfunktioner.

    En minnessjukdom påverkar särskilt den kognitiva funktionsförmågan, och genom att stöda detta område kan man eventuellt bromsa de förändringar som sjukdomen medför. Kognitiv funktionsförmåga möjliggör bland annat att lära sig använda nya hjälpmedel, ta emot motionsinstruktioner och hålla överenskomna tidsscheman. Den kognitiva funktionsförmågan kan stödas inte bara genom mångsidiga motionsövningar utan också med olika former av hjärngympa.

    Tips för att stödja den kognitiva funktionsförmågan: