Fördomars inverkan i minnesarbete
Amina, 72, tvekade att komma till minnesundersökningar. Hon var nervös: tänk om ingen skulle förstå hennes tal eller om hon inte kunde beskriva sina symtom? Hon undrade också om hon skulle bli bemött med fördomar på grund av sitt utseende och sin nationalitet. I hemlandet hade familjen alltid funnits där som stöd – man sökte vård först i yttersta nödfall. Tanken på ett minnestest kändes skrämmande.
Hur kan en professionell säkerställa att Amina känner sig förstådd och bemött som en individ, utan att eventuella fördomar påverkar mötet?
Det är mänskligt att bilda förutfattade meningar. Dessa kan dock bli fördomar om vi slutar se personen som individ och istället börjar bemöta hen enbart som representant för en viss grupp. Det viktigaste är att lära sig känna igen sina egna fördomar – och vara villig att bearbeta och bryta ner dem.
Fördomar är medvetna eller omedvetna attityder eller antaganden som formas i förväg och kan påverka i möten med personer från olika språkliga och kulturella bakgrunder. De kan ta sig uttryck i antaganden om individens förmågor, kommunikationsstil eller behov.
Detta kan till exempel leda till felaktiga tolkningar av minnesnedsättning eller att individens behov underskattas. Fördomar kan bygga på stereotyper eller begränsade tidigare erfarenheter, men de speglar inte individens verkliga behov, förmågor eller personlighet.
Varför är fördomar särskilt betydelsefulla inom minnesarbete?
Personer med minnessjukdomar och deras närstående är ofta beroende av det stöd och den vård som erbjuds. Personer med olika språkliga och kulturella bakgrunder kan dock möta ytterligare utmaningar, såsom:
Kommunikationshinder: Språkbarriärer eller kulturella skillnader kan leda till missförstånd. Till exempel kan en persons sätt att uttrycka sig vid en minnessjukdom variera beroende på kulturell bakgrund.
Olika förväntningar på vården: Närstående kan ha olika syn på hur vård och stöd bör ges, exempelvis med större betoning på familjens roll i omsorgen eller ett annat förhållningssätt till sjukdomen.
Fördomars inverkan: Antaganden kan styra yrkespersonens agerande, vilket gör att individen inte möts som en individ utan med förutfattade meningar.
Omedvetna fördomar och deras påverkan
Omedvetna fördomar kan ta sig uttryck i bland annat följande situationer:
- Kundens beteende förklaras stereotypt utifrån kulturell bakgrund i stället för som symtom på sjukdom.
- Det antas att familjen ger allt nödvändigt stöd utan att de faktiska resurserna och behoven utreds.
- Interaktion undviks av rädsla för utmaningar som språkbarriärer kan medföra.
Första intrycket spelar en viktig roll i mötet mellan människor och påverkar i hög grad hur kunden upplever situationen. Antaganden och fördomar kan bli hinder för kommunikationen och leda till sämre kvalitet i bemötandet av kunder med olika språkliga och kulturella bakgrunder.
Individuella uppgifter
- Tänk på en situation där du har känt dig utanför eller haft en känsla av att du inte hör till gruppen. Vilka känslor väckte situationen hos dig?
- Reflektera över hur fördomar kan påverka tillgången till tjänster och bemötandet av en person med minnessjukdom eller en närstående från en annan språklig och kulturell bakgrund.
Gruppuppgifter
- Föreställ er att ni möter en person med minnessjukdom från en annan språklig och kulturell bakgrund. Vilka antaganden gör ni utifrån det första intrycket? Hur påverkade era fördomar ert agerande eller era attityder?
- Läs följande påståenden. Håller ni med? Diskutera i gruppen.
- I invandrarfamiljer finns det tabun och skam kopplade till minnessjukdomar.
- Vård och stöd för personer med minnessjukdom i invandrarfamiljer lämnas till familjen eller gemenskapen.
- Det största hindret för vård och stöd av personer med minnessjukdom från andra länder är språkbarriären.
- Personer med minnessjukdom och invandrarbakgrund har samma tillgång till hälso- och socialtjänster som majoritetsbefolkningen.
- Invandrarfamiljer har samma omsorgsansvar som majoritetsbefolkningen.
- Problem inom vård och stöd till personer med minnessjukdom med invandrarbakgrund beror enbart på kulturella skillnader.
- Det är komplicerat för hälso- och socialvårdspersonal att möta behoven hos personer med minnessjukdom med invandrarbakgrund.
- Personer med minnessjukdom med invandrarbakgrund samt deras närstående behöver ett annat förhållningssätt än andra.
- Personer med minnessjukdom med invandrarbakgrund samt deras närstående är inte öppna för de hälso- och socialtjänster som erbjuds av professionella.
- Personer med minnessjukdom med invandrarbakgrund samt deras närstående har andra förväntningar på vård och stöd än majoritetsbefolkningen.
Mer information om ämnet (på finska)
Se också
Kulturell känslighet i möten
Bekanta dig med temat
Beaktande av kulturbakgrunden i kundarbete
Bekanta dig med temat
Interaktion med en kund från annan språkbakgrund
Bekanta dig med tematMer information
Muistiopas-hanke; eri kieli- ja kulttuuritaustaisten muistisairaiden ja läheisten tukeminen, monikulttuurisen muistityön kehittäminen ja vahvistaminen (suomi, svenska, English)
Muistiopas-hanke; eri kieli- ja kulttuuritaustaisten muistisairaiden ja läheisten tukeminen, monikulttuurisen muistityön kehittäminen ja vahvistaminen (suomi, svenska, Deutsch, English)