Beaktande av kulturbakgrunden i kundarbete
Fatima, 85, bodde på ett vårdhem på grund av sin minnessjukdom. Hon var van vid att familjen och gemenskapen tog hand om varandra, särskilt under måltiderna som var gemensamma familjestunder. Fatima upplevde måltidssituationerna som ensamma, och känslan av gemenskap saknades på boendet. Hon längtade efter kulturellt meningsfulla stunder, som musik och dans. Leena, en vårdare, lade märke till att Fatima drog sig undan och funderade på hur hon kunde erbjuda stunder som skulle stötta både Fatimas kulturella bakgrund och hennes individuella behov.
Hur kan en professionell beakta en minnessjuk persons kulturella bakgrund och individuella behov?
Kulturell sensitivitet innebär förmåga och vilja att förstå människor med olika bakgrund utan fördomar. Inom minnesvård betyder det att varje klient bemöts som individ, men också med hänsyn till kulturella särdrag och familjens roll.
Ett personcentrerat och kulturellt sensitivt förhållningssätt är grunden för ett gott bemötande: varje människa är unik. Språkliga och kulturella skillnader kan skapa utmaningar, men fullständig kunskap krävs inte – lärande sker också genom misstag.
Det viktigaste är närvaro, empati, genuint intresse och viljan att lyssna. Det är tillåtet och rekommenderat att ställa frågor – små frågor kan öppna för viktiga samtal (t.ex. ”Hur säger man ’sov gott’ på ryska?”). Kulturella särdrag syns i vardagen på många sätt, till exempel i: vad man äter och dricker, hur man klär sig, religionens eller traditionernas betydelse, hur man ser på tid, kön och familj och hur traditioner bevaras.
Kulturell mångfald i Finland
Finland har länge varit ett land med mångfald. Samerna är ett urfolk, och språkliga minoriteter är bland andra finlandssvenskar, romer och ingermanländare. I Finland bor människor från över 180 olika språk- och kulturgrupper – både invandrare och personer födda i Finland med rötter i andra länder.
Andelen personer med annat modersmål än finska, svenska eller samiska är redan 10 % av befolkningen och växer hela tiden. Det betyder att det finns allt fler minnessjuka personer med annan språklig bakgrund. De vanligaste språkgrupperna är ryska, estniska, arabiska och engelska.
Språkgruppernas sammansättning varierar regionalt, och det är viktigt att yrkespersoner inom minnesarbete känner till sin egen regions situation. Mer information om personer med olika språk- och kulturbakgrund hittar du här.
Syn på minnessjukdomar i olika kulturer
Inom minnesarbete är det bra att känna till att:
- Invandrare kan ha ökad risk för minnessjukdom, till exempel på grund av språkliga hinder, brist på information och social isolering.
- Den kulturella bakgrunden påverkar ofta hur individen och familjen förhåller sig till sjukdomen och till vården. I vissa språk finns inte ens ett eget ord för minnessjukdom.
- Sättet att förstå sjukdom och dess orsaker kan variera beroende på kulturella föreställningar om hälsa.
- I vissa kulturer är det tabubelagt att tala om sjukdom utanför familjen. Stark skam och rädsla kan förekomma.
Saker att beakta i minnesundersökningar
- Basundersökningar, för att utreda ifall det är fråga om en minnessjukdom. är de samma som hos majoritetsbefolkningen.
- Minnestestning bör, när det är möjligt, ske på personens modersmål.
- Om tolk används, är det viktigt att tolken känner till hur minnessjukdomar påverkar språkliga funktioner.
- Vissa tester som används i Finland finns översatta till olika språk, men inte alla är kulturellt anpassade.
- Vid diagnostisering är det viktigt att beakta personens helhetssituation och kulturella vanornas inverkan vid undersökningstillfällen.
- Närstående kan ha en central roll i att förmedla information under utredningsprocessen.
Uppfattning om vård vid minnessjukdom i olika kulturer
- I olika länder skiljer sig vårdpraxis åt, och hemlandets rutiner påverkar hur och när man söker vård i Finland.
- Invandrare söker ofta vård för minnessjukdom senare än majoritetsbefolkningen. Det kan bero på stigma, tidigare negativa erfarenheter, bristande förtroende eller ekonomiska hinder.
- Uppfattningarna om vård varierar inte bara mellan kulturer, utan även inom samma familj.
- Många invandrare har färre stödresurser – det är viktigt att också beakta närståendes ork.
- I flerspråkiga familjer kan det gemensamma språket förloras vid minnessjukdom. Det finns även personer i Finland som tar ansvar för en närstående med minnessjukdom, som bor kvar i hemlandet.
- Det är dock viktigt att komma ihåg: kulturen definierar inte ensamt en persons syn på hälsa och vård.
Individuella uppgifter:
- Stärk din kulturmedvetenhet. Tänk på möten du haft med personer från andra kulturer, på fritiden, under resor eller i arbetslivet. Reflektera över följande:
- Vad fungerade bra?
- Vilka skillnader lade du märke till?
- Hur reagerade du?
- Hur kommunicerade du?
- Vad lärde du dig av mötet?
- Förändrades din uppfattning om personen eller kulturen under mötet?
- Hur kan du bemöta en minnessjuk person respektfullt oavsett kultur och visa att du värdesätter deras bakgrund? Hur kan till exempel vårdhem ta hänsyn till boendes kulturella särdrag?
Gruppuppgifter:
- Kulturell spegel. Diskutera i grupp, vilka av följande påståenden stämmer in på er. Dela med er av era erfarenheter.
- Jag får själv välja vad och var jag vill studera eller arbeta.
- Jag vet att jag alltid bör diskutera viktiga beslut med mina föräldrar.
- Familjens behov är viktigare än att jag gör det jag själv vill.
- Jag har blivit uppfostrad till att inte uttrycka egna åsikter, utan lyssna på äldre.
- Det är tabu att prata om minnessjukdom i min kultur.
- Jag litar mer på läkaren än på min familj när det gäller vård av minnessjukdom.
- Minnessymtom ses som en naturlig del av åldrandet.
- Man vänder sig till vården först när familjen inte längre klarar av det själva.
Hur tror ni att någon från en annan kultur ser på dessa påståenden?
- Familjens roll och förväntningar. Beskriv hur familjens roll i vården av en minnessjuk person kan se ut i olika kulturer. Fundera till exempel på:
- Vem förväntas ta hand om vården?
- Var ges vården vanligtvis – hemma eller på vårdhem?
- Hur tas beslut om vård?
- Hur kan dessa kulturella förväntningar påverka vårdupplevelsen?
- Vilka antaganden gör vårdsystemet ibland?
Se också
Kulturell känslighet i möten
Bekanta dig med temat
Fördomars inverkan i minnesarbete
Bekanta dig med temat
Interaktion med en kund med annan språkbakgrund
Bekanta dig med tematMer information
Muistiopas-hanke; eri kieli- ja kulttuuritaustaisten muistisairaiden ja läheisten tukeminen, monikulttuurisen muistityön kehittäminen ja vahvistaminen (suomi, svenska, English)
Muistiopas-hanke; eri kieli- ja kulttuuritaustaisten muistisairaiden ja läheisten tukeminen, monikulttuurisen muistityön kehittäminen ja vahvistaminen (suomi, svenska, Deutsch, English)