Glömska

Glömska drabbar alla hela tiden. Vi glömmer namn, telefonnummer, biologikurser från skolan och händelser från förra året. Men lärda färdigheter och de viktigaste minnena försvinner oftast inte från vårt sinne. Namnen på vänner, cykling, minnen från bröllopsdagen och en särskild barndomslukt förblir sannolikt hela livet.

Orsaker till glömska och teorier om glömska

Ofta beror glömska i vardagen på koncentrationssvårigheter snarare än minnesfel. Om vi till exempel läser en text men samtidigt oavsiktligt funderar på morgondagens inköpslista eller arbetsdag, blir inte informationen ordentligt inpräntad i minnet. Även om ögonen följer texten, registreras inte informationen i minnet om tankarna är någon annanstans.

Det är därför avgörande för minnesfunktionen att rikta uppmärksamheten på rätt sätt. Uppmärksamheten kan störas av trötthet, smärta eller nedstämdhet, vilket leder till splittrad aktivitet. Å andra sidan kan rätt ledtråd, som en doft, ett foto eller en person relaterad till ämnet, återkalla ett gammalt minne på ett levande sätt.

Det finns många olika teorier om glömska. Ingen av dem är lämpliga i alla situationer, men de kan hjälpa till att förstå den komplexa dynamiken av minnets funktion och glömska.

Glömska kan ske när:

• Informationslagring störs: När information inte registreras ordentligt i minnet från början.
• Minnesledtrådar är bristfälliga: När det inte finns tillräckliga ledtrådar för att återkalla information.
• Information bleknar från långtidsminnet: När information försvinner från långtidsminnet över tid.

Enligt experimentell minnesforskning är glömska av ny information snabb i början av en inlärningssituation, men stabiliseras med tiden. Ibland kan glömska bero på att olika minnesinnehåll stör varandra och orsakar blandning av information. Detta kan ske både i arbetsminnet och långtidsminnet. Ett exempel på detta är när ett nyligen inlärt telefonnummer glöms bort eftersom ringklockan ringer innan numret hinner slås in på telefonen.

Hjärnskador leder sällan till allvarliga minnesstörningar, där nya saker inte alls fäster i minnet och glömskan sker snabbt.

Vid högre ålder kan progressiva minnessjukdomar medföra svårigheter med att lära sig nya saker och glömska som blir alltmer framträdande och stör vardagslivet. Det finns också en ”skyddsteori” som hävdar att obehagliga och otrevliga minnen glöms lättare än behagliga minnen. Detta skulle förklara varför vissa personer inte minns krigstiden eller en traumatisk barndom.

AO. LÄNK KOMMER ATT LÄGGAS TILL NÄR MÅL-SIDAN ÄR KLAR.

Läs mer:
Minnesproblem – när bör man bli orolig? (länk till M-förbundets sidor)