Utmanande situationer

Den del av hjärnan som reglerar mänskligt beteende ligger i pannloben. En minnessjukdom nedbryter just detta område i hjärnan, vilket försvårar normativt beteende. Som ett resultat kan den drabbade personen uttrycka sina känslor och behov mer öppet än friska människor.

Förändringar i känslouttryck och reaktioner beror på hjärnförändringar, men de kan åtminstone delvis påverkas av hur den minnessjuka personen bemöts och hur hon eller han behandlas. Många uttryck för ilska eller frustration, som ofta tolkas som ”beteendestörningar”, kan förutses och till och med förhindras när den minnessjukas önskemål och tankar lyssnas på med ett lyhört öra och hans eller hennes behov tillgodoses.

På grund av sjukdomens inverkan på hjärnan kan den minnessjukas beteende ibland framstå som okontrollerat eller obehärskat.

Trevlig sysselsättning för personer med minnessjukdom

Frustration kan leda till oro, som kan visa sig på sätt som stör andra. Se till att personen med minnessjukdom har tillräckligt med sysselsättning. Regelbunden motion, meningsfulla aktiviteter och deltagande i vardagliga rutiner hjälper till att göra av med energi på ett sätt som passar personen. Att skapa konst, dansa och lyssna på musik kan också vara lugnande.

Ibland kan rastlöshet eller dåligt humör försvinna av sig själv när tankarna riktas mot något som personen med minnessjukdom tycker om att göra. Prata till exempel om barndomen och hobbyer, eller känn och klappa något som ger taktila stimuli (till exempel ett husdjur, en mjuk kudde, en garnboll). Att titta på foton, sjunga tillsammans eller ha en gemensam kaffestund kan också på ett trevligt sätt stimulera i stunden.

Att anpassa vardagen när minnessjukdomen framskrider

När sjukdomen framskrider kan vissa saker bli särskilt svåra. Det är bra att stanna upp och tänka på hur man kan anpassa saker. Ofta kan små förändringar göra stor skillnad.

Motverka kyla med golvvärme, en morgonrock eller tofflor för att göra toalettbesök och duschar mer bekväma. Stäng gardinerna och vänd ryggen till under klädbytet vid behov. Spegeln kan täckas med en handduk om ansiktena där är störande.

Oavsett sjukdomens stadie stärker positiv uppmärksamhet den minnessjuka: le, beröm, prata och uppmuntra.

Det är bra att komma ihåg att sexuellt beteende inte nödvändigtvis är vad det verkar vara. Den minnessjuke kan till exempel genom olämpliga kommentarer uttrycka behov av närhet, ömhet och att bli uppmärksammad.

Betona personens kvinnlighet eller manlighet med bekanta metoder. Om möjligt, låt den minnessjuka välja sina kläder och smycken själv. Erbjud meningsfulla hushållssysslor och aktiviteter. Tillåt mannen att kissa stående om det är möjligt. Tillåt vid behov råa kommentarer, om de inte skadar någon.

Skapa en tydlig och bekant miljö för den med minnessjukdom

En minnessjukdom gör världen fragmenterad, skrämmande och osäker. Bekanta saker har en lugnande effekt och hjälper till att förankra i nuet. Till exempel kan fotografier, möbler och hobbyutrustning ge trygghet och påminna om positiva minnen.

Tydlighet lugnar och underlättar vardagen. Rutiner och repetitiva aktiviteter, tider och vanor skapar trygghet och förenklar tillvaron.

Det är lättare att vara med bekanta personer, men även mindre kända personer kan kännas mer bekanta om de har förståelse för minnessjukdom och kunskap om sådant som är bekant för den minnessjuka. Följande saker kan skapa en känsla av bekantskap: tilltalssättet, om man använder du-form eller ni-form, om man pratar om barndom eller arbetsliv, och om man tillsätter socker eller mjölk i kaffet.

Grundläggande behov för personer med minnessjukdom

Redan behov av att gå på toaletten eller lågt blodtryck kan göra en person irriterad. Den minnessjuka kanske inte kan bedöma orsak och verkan, leta efter mat eller uttrycka sina tankar. Se till att dagen innehåller regelbundna måltider med tillräckliga portioner, tillräckligt med vätska och regelbundna toalettbesök. Det är också viktigt att dagen inkluderar regelbundna vilopauser, dagslur och tillräcklig nattsömn.

Det är bra att regelbundet kontrollera blodtrycket, eftersom ett för lågt blodtryck, särskilt på eftermiddagen, kan leda till oro och rastlöshet. Att undvika drycker som påverkar sömnen innan sänggåendet kan förbättra sömnkvaliteten.

Att förutse situationer hjälper den som är minnessjuk

Det är ångestfyllt att inte veta vad som händer. När det gäller den som är minnessjuk kan ångest leda till att personen försöker fly från situationen eller visar aggression. Det är viktigt att prata med den minnessjuka lugnt och förklara vad som görs och varför. Ge tydliga instruktioner och använd korta meningar. Undvik negativa formuleringar och försök uttrycka saker på ett positivt sätt. Om talet fortfarande stör den minnessjuka, lugna situationen och förlita dig på icke-verbala signaler, till exempel beröring. Tillräcklig belysning och tydliga kontraster, som mellan golvet och toalettstolen, hjälper till att uppfatta rummet och underlättar aktiviteten.

En person med minnessjukdom behöver glädje och upplevelser av framgång

En vuxen människa är van vid att kunna göra saker, vara aktiv och ta ansvar. Var och en längtar efter känslor av framgång och nyttighet. Minnesjukdom berövar dock dessa förmågor, vilket gör att de närstående tar hand om och gör saker för den minnessjuke – ibland kanske även i onödan.

Det är inte alltid så allvarligt! Det blir kladdigt när man äter, skjortan sitter på fel håll, det som just har sagts glöms bort. Det viktigaste är att få vara aktiv och försöka.

Lär dig att se förbi småsaker och undvik att poängtera misstag eller långsamhet. Tillåt! Undvik att säga nej och använda ord som inte och gör inte, eftersom konstant hörande av sådana ord kan påverka självkänslan och kväva viljan att försöka.

Personer med minnessjukdom uppfattar känslor

Personer med minnessjukdom är särskilt känsliga för att uppfatta känslor. Andras brådska speglas i den sjuka personens ångest, hastighet och oro. Ett leende underlättar däremot vardagen för alla. Låt inte negativa känslor påverka dig. Om den sjuka är irriterad behöver inte andra bli arga. Prata lugnt, förklara och berätta, eller var tyst, ta deras hand och vidrör dem. Att lämna situationen en stund och sedan återvända ger utrymme att hantera eventuella negativa känslor.

Användning av humor fungerar oftast. Skratta tillsammans åt små oförargliga misstag eller minns roliga situationer eller skämt tillsammans.

När nutiden blandas med det förflutna för en person med minnessjukdom

En person med minnessjukdom lever ofta i sina tidigare levnadsår och livsskeden, och reagerar utifrån dessa på händelser och situationer. Då känns det mer bekant och meningsfullt att minnas det gamla. Ibland färgas nutiden av olika gamla föreställningar, som blandas med nuet. Detta kan ofta vara svårt för närstående att hantera.

Längtan efter mamma och att vilja åka hem kan signalera ett behov av närhet, trygghet och bekanta saker. Den sjuka personen uppfattar kanske inte nuet, utan lever i gamla goda tider. Det beror på den minnessjuka om det är bäst att till exempel berätta att mamman har gått bort och att gården har sålts. Troligtvis är det bättre att prata om mamman och var barndomshemmet låg, samt om de känslor som dessa minnen väcker, utan att gå in på detaljerade fakta.

Att snabbt vilja ge sig av kan bero på brist på meningsfull sysselsättning och känsla av att vara behövd. Trevliga vardagsaktiviteter eller en utflykt, till exempel att gå till affären, kan minska behovet av att vilja lämna och den ångest som är förknippad med det.

Den sjuka kan se eller höra saker som andra inte uppfattar, eller tro att partnern är otrogen och att hemvårdspersonalen stjäl. Om dessa vanföreställningar inte stör den sjuka eller orsakar fara för andra, behöver de inte rättas till. För den sjuka är de ofta lika verkliga som något annat de ser eller hör.

Om hallucinationerna och vanföreställningarna stör och oroar den sjuka själv, bör man förklara hur det verkligen ligger till: det pågår inget krig i hörnet av vardagsrummet, pengarna är fortfarande säkra, allt är helt okej. Å andra sidan kan det hjälpa att bekräfta den ångestfyllda känslan och samtidigt stärka den sjukes förmågor. Om en plånbok till exempel försvinner, kan du erbjuda dig att hjälpa till att leta efter den, och samtidigt säga att vi kommer att hitta den, ingen fara. Du har alltid varit så noggrann med dina saker.

Många vanföreställningar kan också vara feltolkningar: Om den sjuka ser främmande gestalter vid fotändan av sängen på natten, kan de visa sig vara en hög kuddar gömda i mörkret. Genom att flytta kuddarna försvinner även de skrämmande gestalterna.