Mångkulturalism

Personer med olika språk- och kulturbakgrund i Finland

Finland blir ett allt mer mångkulturellt samhälle. Invandrare anländer från många olika länder, och i Finland talas över 160 olika språk. Orsakerna till invandring är många. Enligt uppgifter från Statistikcentralen fanns det år 2022 nästan en halv miljon personer i Finland med ett främmande språk som modersmål, alltså ett annat språk än de inhemska språken. Detta utgör 9 procent av Finlands befolkning.

Med äldre invandrare avses i allmänhet personer över 65 år som är födda utomlands och som har flyttat till Finland. År 2022 bodde det 23 377 över 65-åriga personer med ett främmande språk i Finland, och de största språkgrupperna var ryska, estniska, engelska och tyska.

Personer med minnessjukdomar från olika språk- och kulturbakgrunder
Antalet invandrare kommer att fortsätta öka under de kommande åren samtidigt som antalet personer med minnessjukdomar växer. Varje persons individuella behov måste beaktas vid minnessjukdom. När det gäller personer som flyttat till Finland kan språk- och kulturbakgrundens betydelse inte underskattas. Minnessjukdom påverkar språkliga funktioner, vilket ofta leder till att språk som lärts in senare i livet försämras, medan modersmålets betydelse ökar.

Det finns lite information om förekomsten av minnessjukdomar bland personer med olika språk- och kulturbakgrund, men vi vet att antalet är på uppgång. Personer med minnessjukdom från olika språk- och kulturbakgrunder och deras anhöriga använder inte social- och hälsovårdstjänster i samma utsträckning som äldre inom den infödda befolkningen. Detta kan bero på språkkunskaper, kulturella skillnader och bristande information om hur det finländska hälsovårdssystemet fungerar.

Information till yrkesverksamma som arbetar med personer med olika språk- och kulturbakgrund

Arbete med kunder från olika språk- och kulturbakgrunder kräver att yrkesverksamma har självkännedom och kulturell sensitivitet. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla gör antaganden eller bedömer saker utifrån vår egen kulturella bakgrund. Om dessa stereotyper och fördomar inte medvetandegörs kan de störa och försvåra kundarbetet. Att visa respekt för en annan persons bakgrund kan vara till stor hjälp. I detta sammanhang betyder begreppet kulturell sensitivitet inte separata tjänster för varje grupp, utan snarare flexibilitet att anpassa tjänsterna efter individuella behov.

En standardiserad metod passar inte för mångfalden av kulturer och språk. Det är istället bra att förbli öppen och nyfiken i interkulturella interaktioner. Hur ser människor på minnessjukdomar i sin egen kultur? Kulturella missförstånd kan ske, men de är inte världens undergång. Grundläggande medkänsla och lyhördhet gentemot andra är viktigare än flytande språkkunskaper, särskilt när man arbetar med människor som har en sjukdom.

Det är fördelaktigt att sätta sig in i kundens kulturella normer, värderingar och vanor, till exempel deras sätt att kommunicera. Tolkservice kan vara ett professionellt stöd om ett gemensamt språk saknas. Ibland kan det räcka med att använda enkel svenska. Om viljan finns, finns det också sätt att agera.

För invandrare kan det kännas mycket svårt att närma sig lokala yrkesverksamma. Otillräckliga språkkunskaper, dåliga erfarenheter från det förflutna eller okunskap om tjänstesystemet kan ligga bakom svårigheterna att söka hjälp. Därför kan det vara nödvändigt att kontakta invandrare mer aktivt än infödda finländare. Ett telefonsamtal kan fungera bättre än ett mejl.

Att arbeta med olika kulturer och språk kan till en början kännas skrämmande. Men det är en färdighet som kan finslipas. I bästa fall kan det vara mycket givande. En stark professionell grund i minnessjukdomar är en mycket bra utgångspunkt för att hjälpa människor – oavsett vilken kultur de kommer ifrån.