Hjälpmedel för kommunikation
Kommunikationen hos en person med minnessjukdom kan stärkas både genom att anpassa kommunikationen generellt (se Att bemöta en person med minnessjukdom) och genom olika stödmetoder. Vi har samlat några enkla tips för att stödja kommunikationen på denna sida. Våga prova olika stödmetoder, eftersom varje persons situation och utmaningar är unika.
Lätt språk
Lätt språk avser ett enklare språk än standardspråket, som är riktat särskilt till personer som har svårigheter med att förstå tal eller text. Genom att använda lätt språk minskar stressen som orsakas av komplicerat språk, vilket gör kommunikationen mer behaglig och lättare. Tydlig och enkel kommunikation möjliggör deltagande i till exempel olika gruppdiskussioner.
Lätt språk kan också stödja personer med minnessjukdom i att behålla sin självständighet, när de kan förstå till exempel meddelanden eller instruktioner på egen hand. Nyheter på lätt språk, såsom Lätta Bladet eller Yles Nyheter på lätt svenska , underlättar att följa aktuella händelser.
Kom ihåg åtminstone dessa tips:
- Undvik svåra ord eller termer.
- Förkorta meningar. Korta och raka meningar är lättare att förstå än långa meningar.
- Säg en sak eller ställ en fråga i varje yttrande.
- Undvik att framhäva glömska.
- Var lugn och tålmodig. Kommunikation med en person med minnessjukdom kan ta längre tid än vanligt.
Text som stöd för talet
Att skriva ner nyckelord eller de viktigaste punkterna medan man talar kan underlätta förståelsen. Att skriva stödjer minnet och hjälper till att återkalla information. Samtidigt klargör det talet och saktar ner det något.
Ord eller korta meningar kan också samlas i en liten mapp eller anteckningsbok. Den minnessjuka kan visa ord från mappen, som det annars är svårt att uttrycka, eller använda materialet som ett minnesstöd på egen hand. Alternativt kan samtalspartnern använda mappen vid sidan av sitt tal när frågor ställs till personen med minnessjukdom. Mappen bör sammanställas personligt så att den innehåller just de ord, namn och platser som är viktiga för den enskilda personen. Papunet erbjuder förtryckta ”Viesti”-ordmappar, men du kan också skapa en egen efter eget tycke. Även en liten ordlista kan vara till hjälp.
Bilder underlättar kommunikationen för personer med minnessjukdom
Det är värt att prova att använda bilder för att stödja kommunikationen med personer som har minnessjukdom, särskilt när det börjar bli en utmaning att producera eller förstå tal. Genom bilder kan du ställa frågor om vardagliga saker: vad personen skulle vilja göra, äta eller titta på, eller vilka områden han eller hon skulle behöva stöd i. I de enklaste fallen kan det räcka med att erbjuda tre alternativ via bilder, och personen kan välja det som är mest tilltalande.
Papunets bildverktyg är ett användbart hjälpmedel för att samla kommunikativa bilder, men du kan också använda bilder från tidningar eller egna teckningar. Det viktigaste är inte bildens stil, utan att möjliggöra uttryck och delaktighet för personen med minnessjukdom.
Bilder fungerar som ett komplement till tal på samma sätt som skrivna ord. Du kan stödja ditt tal med färdiga bilder eller rita bildbaserade instruktioner när du talar.
Dessutom kan bilder vara till nytta för att stödja aktivitet: till exempel kan du skapa bildbaserade instruktioner för att använda telefonen, tvätta kläder eller brygga kaffe. Detta kan hjälpa personen med minnessjukdom att upprätthålla självständighet under en längre tid.
Att integrera medveten närvaro och beröring i vardagen för personer med minnessjukdom
Icke-verbal kommunikation – ögonkontakt, ansiktsuttryck, gester och beröring – är en viktig del av all mänsklig interaktion. När en minnessjukdom framskrider ökar dess betydelse ytterligare. Kommunikation underlättas när ögonkontakt och en lugnande närvaro kompletterar talet. Du kan också använda beröring för att rikta uppmärksamheten, till exempel genom att lägga en hand på axeln (“jag är här”).
Modellen för uppmärksam och gemensam närvaro (på finska) är ett bra exempel på hur man kan stödja kommunikationen med personer som har minnessjukdom utan att använda ord. Avsätt regelbundet en kort stund för att vara tillsammans utan andra målsättningar. Fokusera under dessa stunder på att din uppmärksamhet är helt riktad till personen med minnessjukdom. Utnyttja den minnessjukas intressen och kommunikationssätt: om personen till exempel söker beröring eller klappar i takt, delta i detta. Ni kan också lyssna på personens favoritmusik eller smaka på mat personen tycker om tillsammans.
Var särskilt medveten om kroppsspråk och beröring. När du använder beröring som vägledning, försök att vara konsekvent: använd beröring på samma sätt varje gång. Beröring kommunicerar närvaro och omtanke, och fungerar även som stöd vid till exempel att visa riktningar, hjälpa till med påklädning och andra vardagliga aktiviteter. Om det känns mer utmanande att vägleda med tal, kan du försöka använda beröring som ett komplement till ditt tal. Ytterligare information om beröring som en del av kommunikationen hittar du här.
Var kan man få mer hjälp?
Det är ibland möjligt för personer med minnessjukdom att få talterapi för att stödja kommunikationsutmaningar. Du kan fråga din vårdcentral om denna möjlighet.
Ytterligare material om att stödja kommunikation finns på Papunets nätsida, Ryhmärenki och Hjärnförbundets afasi-material.
Minnessällskapets projekt ”Omin sanoin” (2023–2025) utvecklar en materialbank med stödåtgärder för kommunikation för personer med minnessjukdom. Materialet kommer att publiceras på Minnesförbundets nätsida under 2025.