Behandling utan läkemedel

Inom läkemedelsfri behandling strävar man efter att identifiera faktorer som utlöser symtom. Genom detta kan man undvika eller åtminstone minska förekomsten av dessa symtom. Vid behov kan man genom att anpassa miljön stärka personens förmåga att klara sig självständigt och stötta hen i att leva ett liv som liknar hens eget, både till vardags och vid festliga tillfällen.

Ett förstående bemötande av personer med minnessjukdom är en viktig hörnsten inom läkemedelsfri vård. Den minnessjuka personen bemöts alltid vuxet och med respekt. Samtidigt är det viktigt att vara empatisk och vid behov ställa uppföljande frågor för att underlätta samtalet. Det är också viktigt för den minnessjuka personen att känna sig hörd. Om personen känner oro och lever i en annan tidsuppfattning kan det ofta hjälpa att lyssna. Sätt dig på samma nivå, lyssna, ställ frågor, och om det behövs, fråga mer förtydligande frågor (”menade du att…”). Vid behov kan samtalet ledas in på minnen, så att personen får tillfälle att återberätta viktiga tider i sitt liv. Minnen kan ha en läkande effekt och stärka identiteten.

När den minnessjuka personens kommunikation försämrats är det viktigt att det finns ett förtroende mellan personen och hens närstående, och att närstående känner till personens vanor och sätt. Detta underlättar tolkningen av beteendet. Till exempel kan hunger, törst, värme, kyla, smärta eller frustration lätt visa sig som oro när det inte finns andra sätt att kommunicera.

Det är viktigt att ta väl hand om den minnessjuka personens välbefinnande, särskilt när hen inte kan uttrycka sina behov. God omsorg inkluderar bland annat en balanserad och tillräcklig näring och vätska, rätt balans mellan vila och aktivitet, samt smärtbehandling och förebyggande av smärta. Dessutom bidrar god hygien, bekväma kläder och en trygg och bekant miljö till välbefinnandet.

För att stödja den minnessjuka personens goda liv och funktionsförmåga fokuserar man på deras styrkor och färdigheter. Detta tar bort uppmärksamheten från problem och utmaningar i vardagen. Ogrundade begränsningar undviks så att personen kan göra självständiga val som hen förstår betydelsen av. Detta stärker den sjuka personens självkänsla. En god livskvalitet visar sig utåt som ett välbefinnande.

Terapier som tal-, musik-, konst- eller arbetsterapi kan bidra till att stödja livskvaliteten för den sjuka och deras närstående. Till exempel kan oro och tvångsmässiga beteenden bero på brist på sysselsättning och frustration. Att erbjuda meningsfulla aktiviteter kan lindra symtomen.

En person med minnessjukdom längtar ofta efter något att göra med händerna. När sjukdomen framskrider kan material med olika material och former ge en känsla av välbehag. Ett bra alternativ kan vara en handgjord muff med till exempel knappar, en dragkedja eller prasslande plast insydd.