Att köra bil
För många människor är bilkörning en vardaglig aktivitet. Behovet av att köra bil minskar inte nödvändigtvis med en minnessjukdom. En ny situation uppstår särskilt när en familjemedlem som får en minnessjukdom är den enda i familjen med körkort.
En minnessjukdomsdiagnos hindrar inte nödvändigtvis bilkörning i sjukdomens tidiga skede. När sjukdomen fortskrider försämras dock körförmågan. Minnessjukdom påverkar kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, perceptionsförmåga och reaktionshastighet, vilka alla påverkar körhälsan. Det är därför bra att diskutera en eventuell avveckling av körkortet redan i sjukdomens tidiga skede. Det är möjligt att en person med minnessjukdom inte är medveten om sin försämrade körförmåga, varför frågan om körförmåga och eventuell avveckling av körkortet bör hanteras beslutsamt men med takt och känslighet.
Körförmågan hos en person med minnessjukdom bör övervakas och bedömas regelbundet. Körförmåga och körhälsa bedöms vanligtvis av en neurolog, geriatriker eller allmänläkare. Om läkaren efter hälsokontrollen är osäker på sjukdomens påverkan på körförmågan, kan den sjuka vid behov ordineras till en hälsobaserad körbedömning, där körförmågan utreds mer noggrant. Ibland kan läkaren också använda ett körtest som genomförts av Ajovarma för den sjuka.
Vad gäller krav på körhälsa talar man om olika förargrupper:
Grupp 1 omfattar förare av motorcyklar, personbilar, skåpbilar och personbilssläp, samt förare av traktorer och mopeder.
Krav på körhälsa uppfylls inte om det rör sig om åtminstone en medelsvår minnessjukdom som påverkar kognitiva funktioner. I så fall måste en anmälan om körförbud göras, vilket innebär att läkaren är skyldig att rapportera till polisen om förändringar i körhälsotillståndet. En kopia av formuläret ges till eller skickas även till den minnessjuka personen. Polisen skickar hem instruktioner för fortsatta åtgärder.
Vid lätt minnessjukdom kan körförmågan fortfarande vara intakt. Men även lätt minnessjukdom kan påverka körförmågan negativt. Eftersom det är en framåtskridande sjukdom krävs tillräckligt tät uppföljning, var sjätte månad.
Grupp 2 omfattar förare av lastbilar, bussar och de fordon som bildar fordonskombinationer samt förare av person- och handikapstaxi med yrkesförarbevis för personbil. För grupp 2 gäller att krav på körhälsa inte uppfylls om personen har minnessjukdom, oavsett sjukdomens svårighetsgrad.
Hur skulle jag ta upp körhälsorelaterade frågor med en närstående?
Enligt en enkät från Trafiksäkerhetsverket (Liikenneturva) har var fjärde person varit orolig för en närståendes körhälsa. Nästan lika många är osäkra på hur man tar upp denna oro med sin närstående. Bekanta dig med Trafiksäkerhetsverkets, Minnesförbundets (Muistiliitto), Hjärtförbundets (Sydänliitto) och Diabetesförbundets (Diabetesliitto) nätresurser, som hjälper till att hantera körhälsa ur olika perspektiv och ger praktiska tips för att ta upp ämnet med den närstående.
När du slutar köra
När du överväger att sluta köra, är det bra att vara medveten om att det finns lösningar för att hantera mobilitet och uträttandet av ärenden. Utforska olika lösningar här. I tipslistan hittar du bland annat alternativ till bilkörning och positiva erfarenheter efter att ha slutat köra.
Läs mer:
Är du orolig för din närståendes körhälsa? Ta upp det.
Sjukdomar, mediciner och funktionsförmåga i trafiken – guide (Trafiksäkerhetsverket)
När du slutar köra (i samarbete med Trafiksäkerhetsverket, på finska)