Boendesäkerhet

En person med minnessjukdom kan i olika skeden av sjukdomen möta olika säkerhetsrisker.

Sjukdomens utveckling är alltid individuell, så det är bra att använda de delar av webbplatsens tips som är relevanta för din egen situation och behov.

Denna lista hjälper att förstå sjukdomens progression och hur säkerhetsrelaterade faktorer kan främjas. Målet är att, trots förändringar i funktionsförmågan, öka säkerheten i hemmet och omgivningen så att personen med minnessjukdom kan leva ett så självständigt liv som möjligt.

Svårigheter med närminnet

Saker som nycklar och glasögon tenderar lätt att försvinna. Det är bra att alltid förvara dem på samma plats, till exempel i en korg på hallbordet. På ytterdörren kan det också finnas en påminnelselapp: Har du nycklarna med dig?

Om något som nyligen sagts eller bestämts glöms bort och den som är minnessjuk har svårt att följa instruktioner, kan det vara bra att skriva ner viktiga datum eller andra saker att komma ihåg i en kalender, dagbok eller på en minneslapp. Man kan också använda telefonens påminnelsefunktion eller kalender, om telefonen är bekant att använda. Det är bra att repetera eller skriva ner olika instruktioner. Kan det användas bilder i instruktionerna? Bildbaserade instruktioner kan till exempel skapas med hjälp av Papunets bildbank.

Vid minnessjukdomar kan det vara svårt att hitta rätt ord. Ge tid i samtalet och skapa en lugn miljö. Den som är sjuk kan ofta använda omskrivningar, så det är bra att säkerställa att ni pratar om samma sak.

Den minnessjuka personen kan vara medveten om att hon är vilse, men ha svårt att förklara vart hon är på väg eller vem hon skulle kunna ringa. Det är bra att ha en minneslapp med närståendes telefonnummer i fickan eller kontaktuppgifterna på ett Muisti-armband om personen har ett sådant. Om man möter en vilsekommen person på gatan, är det bra att lugnt gå fram till personen och försöka ta reda på vem hen är och om hen behöver hjälp. Ingen bör lämnas på gatan, och om inga andra alternativ finns, bör en anmälan göras till räddningstjänsten.

Att dra sig tillbaka eller isolera sig från sociala situationer

Att bo ensam och isolerat ökar risken för olyckor, förlust av orienteringsförmåga och oro som kan bero på rädsla. Olyckor i hemmet kan förebyggas genom att upprätthålla ordning och tillgänglighet i hemmet och se till att brandvarnaren fungerar.

För att förhindra att personen går vilse är det bra att diskutera med den minnessjuka om olika lokaliseringstjänster som säkerhetsarmband eller mobilappar. Skulle dessa stödja att tryggt röra på sig?

För att minska rädsla och ensamhet är det bra att ha regelbundna kontakter med andra människor, till exempel genom frivillig verksamhet som Minneskompis eller hemsjukvård. Även dagcenter eller stödgrupper från minnesföreningar kan bidra till att minska känslor av ensamhet.

Utmaningar för att klara sig självständigt

Att ta rätt medicin vid rätt tidpunkt kan vara svårt. Apotekets läkemedelsdistribution eller hemtjänst kan säkerställa att medicineringen genomförs korrekt. Allt fler använder också olika läkemedelsrobotar som säkerställer att rätt medicin ges vid rätt tidpunkt.

En annan utmaning kan vara att säkerställa regelbundet och tillräckligt näringsintag. En bra näringsstatus stödjer den kognitiva förmågan och minskar risken för fall. Egna favoriträtter kan vara mer aptitretande, eller det kan vara till hjälp om måltiderna sker tillsammans med andra. Vid planering av favoriträtter och dagliga måltider är det bra att ta hänsyn till den minnessjukas egna önskemål. Nyttig information om kost för personer med demens finns på Norra Savolax minnesförenings webbplats.

Att hantera abstrakta saker, som ekonomisk förvaltning, kan bli svårare och kan visa sig som ansvarslös användning av pengar. Därför är det bra att i förväg organisera sådana saker, till exempel genom att använda en fullmakt för ekonomisk förvaltning (länkning), och att komma överens om ekonomiska frågor. Det är också viktigt att vara medveten om risken för bedrägeri eller utnyttjande. Ytterligare information om ekonomiskt utnyttjande finns på polisens webbplats. Konsument- och konkurrensverket har också tagit fram material om olämplig försäljning hemma och på distans.

Försämring av tids- och platsuppfattning

En person med minnessjukdom kan gå vilse både i okända och välkända miljöer och glömma vart hen är på väg. Hjälpmedel för platsbestämning är inte avsedda att begränsa personens rörelsefrihet utan att möjliggöra säker och självständig förflyttning. I dessa enheter kan man ofta ställa in en så kallad säkerhetsgräns, och enheten larmar till exempel en anhörig om personen rör sig för långt från hemmet eller avviker från en känd promenadsträcka. Användningen av platsbestämningsenheter bör diskuteras tillsammans med personen med minnessjukdom. Ju tidigare teknologiska lösningar implementeras, desto lättare blir det att använda dem.

Att skilja på natt och dag kan bli svårt, så en klocka som visar tid på dygnet kan vara till hjälp. Det finns också olika påminnelseapparater där man kan spela in ett meddelande. Vissa påminnelseapparater aktiveras vid rörelse. Att identifiera årstider kan vara en utmaning, vilket kan leda till till exempel för lätt klädsel vid utomhusvistelse. Därför är det bra att endast ha säsongens lämpliga, tillräckligt varma kläder och skor i hallen.

Svårigheter med finmotorik

Svårigheter med att öppna lådor eller matburkar, använda apparater och klä på sig kan uppstå. För att öppna matburkar finns det olika hjälpmedel som kan köpas i specialbutiker för hjälpmedel eller större varuhus.

Användningen av apparater kan underlättas med hjälp av visuella och verbala instruktioner. Det är ofta lättare att använda apparater som man har varit van vid en längre tid.

Kläder som är elastiska och lätta att ta på och av kan underlätta påklädning. Det är viktigt att ta hänsyn till personens egen klädstil och försöka anpassa kläderna efter detta. Om det är svårt att knäppa knappar eller dra i en dragkedja kan hjälpmedel som knappknep eller andra små hjälpmedel vara till nytta.

För sådana vardagliga problem kan man be om hjälp från ergoterapi inom välfärdsområdet.

Problem med rumslig uppfattning

Till exempel kan det vara svårt att uppfatta sittplatser eller dörrkarmar, vilket gör att en person med minnessjukdom lätt kan sätta sig vid sidan av eller stöta i föremål. Genom att använda färgkontraster kan man säkerställa att den minnessjuka personen bättre uppfattar sin omgivning. Exempelvis blir stolar, toalettstolar och ljusbrytare lättare att se när de kontrasterar mot bakgrunden. Olika typer av tejp kan också användas för att markera trösklar eller trappsteg.

Färgskillnader på golvet kan uppfattas som öppningar som det känns osäkert att gå över, så det är bra att välja ett så jämnt färgschema som möjligt för golvet. Tillräcklig belysning hjälper till att förbättra uppfattningen av omgivningen och minskar risken för missförstånd.

Störningar i sömn- och vakencykler

Att vara vaken på natten kan leda till ökad förvirring eller hallucinationer, vilket gör att regelbunden sömn är avgörande för det övergripande välbefinnandet.

Dålig sömn ökar tröttheten under dagen, vilket i sin tur ökar risken för fallolyckor och andra skador. Daglig fysisk aktivitet kan påverka sömnkvaliteten och förmågan att somna. Kvällsrutiner, såsom att äta en lätt kvällsmåltid eller dricka kvällste, kan bidra till att lugna ner kroppen inför natten. För mycket stimulerande aktiviteter sent på kvällen bör undvikas då de kan göra det svårare att somna.

Om det är nödvändigt att gå på toaletten under natten, är det bra att använda ett svagt nattljus för att förhindra fallolyckor. Även gångvägen till toaletten bör hållas fri från hinder för att säkerställa en trygg och säker väg.

Kroppens stelhet och nedsatt rörlighet och hastighet

Svårigheter med att röra sig kan leda till snubbling, halka och fall, vilket gör det viktigt att hålla uppe den fysiska funktionsförmågan. Att delta i gruppträning, göra fysiska övningar hemma och gå ut regelbundet kan stödja rörelseförmågan. Särskilt viktigt är att bibehålla styrkan i benen.

Om det finns utmaningar med rörelse är det bra att be om råd från en specialist i träning för särskilda behov eller en fysioterapeut. När man går ut är det viktigt att investera i bra skor. Stödjande skor är en del av säker rörelse, och särskilt under vinterhalvåret kan broddar och/eller gångstavar ge extra skydd.

Om det är svårt att resa sig från stolar och sängar kan dessa rörelser tränas även genom hemmaträning. Tips på säkra övningar som kan göras självständigt eller under handledning finns till exempel på Ikäinstitutets webbplats.

Vad gör ifall någon försvinner?

När en person med minnessjukdom försvinner, orsakar det oro bland anhöriga. Det är viktigt att förbli lugn och snabbt söka hjälp. Om personen har en GPS-spårare eller annan teknik som visar deras plats, kan detta användas för att inleda sökandet. Annars bör försvinnandet omedelbart rapporteras till nödsnummer 112.

För att hantera försvinnandet är det bra att ha en så aktuell bild som möjligt av personen i vardagliga kläder. Det är också hjälpsamt att ha ett begränsat antal ytterkläder synliga i hallen för att avgöra vad personen hade på sig vid försvinnandet. Informera myndigheterna om personens fysiska kännetecken, eventuella hjälpmedel och vanliga platser där personen brukar röra sig. Följ noggrant de instruktioner som ges av myndigheterna.

Vid behov kan myndigheterna också kalla in Röda Korsets koordinerade frivilliga räddningstjänst, Vapepa, om det behövs många sökande.

Vapepa ger följande riktlinjer för försvinnandesituationer:

  • Berätta både för räddningstjänsten och polisen allt du vet om situationen och möjliga orsaker till försvinnandet. Kom ihåg var personen sist sågs och vad de gjorde då.
  • Även om det kan vara svårt att ge information, är det viktigt att dela allt du vet. Räddningstjänsten, polisen och de frivilliga sökarna är bundna av sekretess.

Till exempel är denna information användbar för att rikta sökandet:

  • Personens uppgifter och foto
  • Klädsel och andra kännetecken
  • Tidigaste tidpunkt och plats för försvinnandet
  • Vad personen höll på med eller var på väg att göra vid försvinnandet
  • Troliga färdvägar och färdmedel
  • Hälsotillstånd
  • Var personen redan har sökts
  • Har personen försvunnit tidigare och i så fall, var hittades personen då?