Mångkulturalism

Personer med olika språk- och kulturbakgrund i Finland

Finland blir ett allt mer mångkulturellt samhälle. Invandrare anländer från många olika länder, och i Finland talas över 160 olika språk. Orsakerna till invandring är många. Enligt uppgifter från Statistikcentralen fanns det år 2022 nästan en halv miljon personer i Finland med ett främmande språk som modersmål, alltså ett annat språk än de inhemska språken. Detta utgör 9 procent av Finlands befolkning.

Med äldre invandrare avses i allmänhet personer över 65 år som är födda utomlands och som har flyttat till Finland. År 2022 bodde det 23 377 över 65-åriga personer med ett främmande språk i Finland, och de största språkgrupperna var ryska, estniska, engelska och tyska.

Personer med minnessjukdomar från olika språk- och kulturbakgrunder

Antalet invandrare kommer att fortsätta öka under de kommande åren samtidigt som antalet personer med minnessjukdomar växer. Varje persons individuella behov måste beaktas vid minnessjukdom. När det gäller personer som flyttat till Finland kan språk- och kulturbakgrundens betydelse inte underskattas. Minnessjukdom påverkar språkliga funktioner, vilket ofta leder till att språk som lärts in senare i livet försämras, medan modersmålets betydelse ökar.

Det finns lite information om förekomsten av minnessjukdomar bland personer med olika språk- och kulturbakgrund, men vi vet att antalet är på uppgång. Personer med minnessjukdom från olika språk- och kulturbakgrunder och deras anhöriga använder inte social- och hälsovårdstjänster i samma utsträckning som äldre inom den infödda befolkningen. Detta kan bero på språkkunskaper, kulturella skillnader och bristande information om hur det finländska hälsovårdssystemet fungerar.

Frivilliga som resurs

Frivilliga med olika språk- och kulturbakgrund tillför organisationernas verksamhet mångsidighet, nya perspektiv och värdefull kompetens. En mångfaldig frivilliggrupp hjälper till att bättre möta samhällets samt personer med minnessjukdom och deras närståendes olika behov.

Bredare målgrupp och bättre tillgänglighet
Frivilliga med olika språk- och kulturbakgrund kan hjälpa till att nå personer som organisationens verksamhet annars inte lätt når. De förstår ofta behoven i sina egna språk- och kulturgrupper och kan sänka tröskeln för att delta i verksamheten. På så sätt blir verksamheten genuint mer tillgänglig och jämlik.

Interkulturell förståelse
Mångkulturellt frivilligarbete ökar dialogen och den ömsesidiga förståelsen. När olika bakgrunder möts uppstår en öppnare och mer respektfull växelverkan både mellan frivilliga och mellan frivilliga och klienter. Detta stärker förtroendet och känslan av trygghet.

Språkkunskaper som stöd i möten
Flerspråkiga frivilliga är en viktig resurs särskilt när man möter personer med minnessjukdom och deras närstående, för vilka finska eller svenska inte är det starkaste språket. Ett gemensamt språk eller kulturell förståelse kan underlätta interaktionen, öka känslan av delaktighet och stödja minnesarbetet i vardagen.

Nya perspektiv och arbetssätt
Olika livserfarenheter och bakgrunder berikar verksamheten och kan ge upphov till nya idéer. Frivilliga kan delta i att utveckla verksamheten, skapa nya frivilliguppdrag eller bygga upp grupper och material på det egna språket.

Delaktighet och känsla av tillhörighet
Frivilligarbete kan vara en viktig väg till delaktighet, att bygga sociala nätverk och att uppleva meningsfullhet. När den frivilliga bemöts som individ och hens kompetens värdesätts skapas en stark känsla av att höra till gemenskapen.

Frivilligarbete utan språkgränser
Alla frivilliguppdrag förutsätter inte flytande kunskaper i finska eller svenska. Många uppdrag kan anpassas enligt den frivilligas styrkor och intressen.

Goda praxis för att stödja frivilliga med olika språk- och kulturbakgrund är till exempel:

• personligt bemötande och lugn introduktion
• lättbegriplig och öppen kommunikation
• möjlighet att använda sitt eget modersmål eller tolk vid behov
• att bekanta sig med verksamheten tillsammans med en annan frivillig eller anställd
• att erbjuda alternativ och en flexibel start

En möjlighet för hela organisationen

Frivilliga med olika språk- och kulturbakgrund är inte bara ett enskilt tillskott, utan en resurs som stärker hela minnesarbetet. De kan öka verksamhetens trovärdighet, sprida information till nya målgrupper och fungera som brobyggare mellan olika gemenskaper. Läs mer om Minnesförbundets erfarenheter av tyskspråkiga frivilligas verksamhet som stöd för personer med minnessjukdom. Du kan också bekanta dig med en frivilligs erfarenheter via bloggtexten.

Information till yrkesverksamma som arbetar med personer med olika språk- och kulturbakgrund

Arbete med kunder från olika språk- och kulturbakgrunder kräver att yrkesverksamma har självkännedom och kulturell sensitivitet. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla gör antaganden eller bedömer saker utifrån vår egen kulturella bakgrund. Om dessa stereotyper och fördomar inte medvetandegörs kan de störa och försvåra kundarbetet. Att visa respekt för en annan persons bakgrund kan vara till stor hjälp. I detta sammanhang betyder begreppet kulturell sensitivitet inte separata tjänster för varje grupp, utan snarare flexibilitet att anpassa tjänsterna efter individuella behov.

En standardiserad metod passar inte för mångfalden av kulturer och språk. Det är istället bra att förbli öppen och nyfiken i interkulturella interaktioner. Hur ser människor på minnessjukdomar i sin egen kultur? Kulturella missförstånd kan ske, men de är inte världens undergång. Grundläggande medkänsla och lyhördhet gentemot andra är viktigare än flytande språkkunskaper, särskilt när man arbetar med människor som har en sjukdom.

Det är fördelaktigt att sätta sig in i kundens kulturella normer, värderingar och vanor, till exempel deras sätt att kommunicera. Tolkservice kan vara ett professionellt stöd om ett gemensamt språk saknas. Ibland kan det räcka med att använda enkel svenska. Om viljan finns, finns det också sätt att agera.

För invandrare kan det kännas mycket svårt att närma sig lokala yrkesverksamma. Otillräckliga språkkunskaper, dåliga erfarenheter från det förflutna eller okunskap om tjänstesystemet kan ligga bakom svårigheterna att söka hjälp. Därför kan det vara nödvändigt att kontakta invandrare mer aktivt än infödda finländare. Ett telefonsamtal kan fungera bättre än ett mejl.

Att arbeta med olika kulturer och språk kan till en början kännas skrämmande. Men det är en färdighet som kan finslipas. I bästa fall kan det vara mycket givande. En stark professionell grund i minnessjukdomar är en mycket bra utgångspunkt för att hjälpa människor – oavsett vilken kultur de kommer ifrån.